You are currently browsing the category archive for the ‘Övrigt’ category.

Nu är jag nästan klar med 30000 garderoben. Det tog sin tid kan jag säga. Det var tur att killen (en till nicklas) jag anställde var med. Han är kanon, Är jätteskönt att ha honom och veta att han kan ta hand om grejer i sommar. Jag var lite nojig över det tidigare. Imorgon ska jag ut till dem igen för lite justeringar och mäta en till garderob. Fatta vad organiserade de kommer att bli när jag är klar med dem 🙂

Annars ska jag sitta med plugg i helgen. Kommer bli en hel del inlämningar snart och jag vill kunna vara ledig när Emma kommer. Men det är nog en utopi skulle jag tro…

Ska föresten hämta en kille från Sörping i natt (Gabriel Lundström). Han och hans flickvän ska hit och de hörde av sig. Känner honom inte så jätteväl, men schyst tror jag han är. Blir kul skulle jag tro. Ska ut en sväng ikväll så då tar jag med dem…

Det får vara allt för denna gång. Kul med alla kommentarer föresten!

Annonser

nike-ld1000-collection-2.jpg Jag har haft två dagar med ett tomt schema. Så himla skönt! I slutändan blev det ganska uppbokat, men det var mer spontana grejer som kom upp. Det var faktiskt ett tag sen jag hade det så.  Det är lite märkligt för jag vet att jag uppskattar sådana dagar, men det är alltid lika svårt att hantera dem i början. Jag blir rastlös och vill bara göra något istället för att bara slappna av och låta saker hända istället. Känner mig riktigt avslappnad när jag sitter här och skriver, så det måste vara ett bra tecken 🙂

Har hittat en polare att springa med, hur bra som helst. Det är Annas pojkvän, Kris, som också vill röra lite på sig. Vi ska sikta på halvmaran i Augusti, så än så länge ligger vi bra till. Vi får väl se hur det blir efter några månader… Det vore så himla skönt om jag kunde få till lite ordentlig träning i en längre tid. Springa och sen lite squash eller badminton vore guld. Det behöver inte vara galen träning utan bara skön och utvecklande.

Än så länge så lånar jag grannens internet, vilket inte är det mest stabila i Australien, men det låter mig i alla fall skriva ett och annat inlägg vilket är ganska skönt. Även om jag inte älskar att skriva så är det skönt att få formulera sina tankar lite och på sätt och vis analysera sin vardag. Faktiskt bättre än vad jag någonsin hade trott.

Kul när ni skriver lite kommentarer också, det värmer (oftast:-)) 

Har kommit på att Mia är riktigt duktig på att skriva. Har inte läst mycket av hennes texter förut, men vi har skrivit lite till varandra och hon är kanon på att formulera känslor och en stämning i skrift. Kul att ha talangfulla släktingar…

Kram 


Nu har vi allt städat duktigt. Märkligt hur folk ser olika på städning. Jag kan väl inte påstå att jag är eller har varit en ”städare”, men vissa i huset är som jag var kanske 10 år sen. Städar i 10 minuter, stånkar och stönar för att sen spela TV-spel i en timme. Om man har tur blir det städning i 10 minuetr igen efter att någon fiende har dödat ens karaktär 10 gånger på raken. Tack mamma och pappa för att ni tjatade. Ska väl även erkänna att Jocke och Anis gjorde detsamma ibland på Mariehof, schyss om det dock…

Åkte på stryk igen i squashen. Han är grym, trodde jag hade kartlagt honom ett tag, men då bytte han taktik, attans! Nytt försök nästa vecka.

Åkte för övrigt go-cart i fredags. Hittade ett ställe 40 minuter söder om Perth. Grymt rolig bana, men kassa cartar. De satsade inte direkt på uthyrning, det var fokus på tävlingar och försäljning av cartar. Blev en rolig roadtrip dock. Jag, Henrik och Melissa passade på att göra Freemantle på kvällen, mysigt ställe. Jäkligt bra dag helt enkelt.

Lördagen bestod av jobb och sen utgång. Gick och såg några band på Rosemount Hotell. Det vara av varierande kvalité, men bra stämning rakt igenom. Var skönt att gå på en spelning igen, det var ett tag sen nu. Det är verkligen något speciellt med att uppleva musik på nära håll. När spelningen var slut gick vi vidare till Amplifier. En nattklubb med rock/indie musik. Där blev det dansa av hela kvällen. Underbart!

Så det får räcka, får komma ihåg att skriva oftare så inläggen inte blir så himla långa, inte bloggvänligt…

Simma lugnt

PS. Bilden är på mina nya glajor, får se om jag vågar börja använda dem 🙂

squash1.jpg
”Idag ska jag vara effektivt!” Det sa jag till mig själv när jag gick upp idag. Nu är klockan 10.15 och jag har ännu inte börjat med något vettigt. Så varför inte spendera mer tid på internet och skriva till er. Jag ligger egentligen ganska bra till med arbetet, men vill ligga före nu när jag har möjlighet att göra det. Men det är alltid så svårt att motivera sig då, märkligt…

Annars bjuder dagen (eller rättare sagt kvällen) på flera roliga händelser. Vid sex-tiden ska jag till ett möte med ”Golden Key International Honorable Society”, ni vet dom som skickade fina brev och som riktar sig mot ”toppelever”. Ska bli kul att gå dit, men jag är fortfarande skeptisk till sånt här. Är ju bra att de som presterar bra uppmärksammas, men återigen blir betyget ett kvitto på att man är en ”bra” person. Det håller inte riktigt i längden… Låter som jag är jätte-anti, det är jag inte, bara lite orolig antar jag…

Halv åtta blir det sen squash för hela slanten. Jag träffade en snubbe på en fest i fredags som ville spela, och nu är det dags att visa vad man går för. Vilken tur att jag laddar upp med ost och vin på Golden Key-mötet 🙂

Ja, då är klockan 10.28 och mer tid har sprungit iväg… Men nu ska jag nog börja jobba…

ha det gott

// Nicklas

gitarr.jpg
Ska hjälpa en tankesmedja med deras hemsida närmaste tiden. I utbyte får jag lite kontakter och gå på deras diskussioner gratis. Var på en idag, ämnet ”vad händer nu när fotot är dött”. Tre snubbar höll föredrag i tio minuter vardera och sen var det diskussion med hela rummet (ca 30 pers). Första snubben var dötråkig och jag orkade inte lyssna och förstå vad han sa. De andra två var desto roligare och det kom upp lite intressanta tankar som även en vanlig dödlig kan förstå… Ska bli kul att gå dit en gång i månaden. Träffade snabbt lite folk att prata med och det verkar som hela konsteliten i Perth går på dessa diskussioner. Träffade även en föreläsare där, han trodde säkert jag hade hittat dit helt själv 🙂

När jag kom hem spelade grabbarna ett nytt spel på X-boxen, ”guitarr hero”. Det var en så skön kontrast i miljö att jag bara var tvungen att skriva om det i ett snabbt inlägg. Från vinsippande manchesternissar till öldrickande tv-spelsfanatiker på bara 15 minuter, för att citera Killing-gänget, ”vilken jävla resa”. Ganska coolt spel faktiskt och tydligen beroendeframkallande (de har spelat i tre timmar nu!). Jag nöjer mig med att titta på och ibland göra ett gästframträdande. De som har spelat Singstar med mig vet hur musikspel och jag kommer överens…

copy-2.jpg
Detta inlägg kan bli långt och ganksa svårt att förstå. Jag är inte ens säker om jag kan sätta ord på mina tankar. Men känner att jag måste försöka. Så om ni inte förstår skriv gärna en kommentar, så försöker jag förklara ytterligare.

Vi fick idag tillbaka en stor uppgift som lämnades in för ett par veckor sedan. I uppgiften innebar det att få med en massa info om kärnfrågor och teorier. I jämförelse med andra ämnen var denna uppgift stor, 10000-12000 ord skulle skrivas. Det intressanta var att mycket bara var repetition av vad som sades och lästes under terminen. Jag förstår meningen av att repetera information (har ju gjort lumpen…), men idén att repetera istället för att utveckla stör mig. Jag menar att det är när man själv får utforska ett ämne som man lär sig mest. Det ska vara utmanande och inte serverat om det ska bli bästa resultat, dvs förståelse. Istället för att svara på många basfrågor borde det t ex vara upplagt att skriva mer ingående om färre ämnen/frågor.

Det resonemanget är basen i vad som kommer nu. I många år har jag tyckt att betygsystem är något av ett mysterium. Många vill ha det men alla är missnöjda. Hetsen av att få det ”bästa” betyget är hög. Om man får det höga betyget är man ju ”bäst”. Oftast får man höra att ”du gjorde detta bra” eller ”detta behöver du öva på”. Feedback är bra och något man behöver, men det svåra är när det är betoning på att det är ”du” som behöver ändra dig. Jag uppfattar det ofta som att betyget blir en skala på hur bra ”du” är. Får någon ett dåligt betyget är det människan som är dålig, istället för den inlämnade uppgiften. Därför blir det viktigare att få bra betyg, än att egentligen lära sig något.

Jag har ofta kännt att när jag behärskar ett ämne blir jag mindre intresserad av att skriva/prata om ämnet överlag. Ämnet som jag fick tillbaka uppgiften i var ett sådant ämne. Jag menar inte att jag behärskar hela ämnet, utan de delar som vi ska kunna vid detta laget. Med det menas baskunskaper om olika marknadsföringsverktyg. Under lektioner och speciellt i inlämningsuppgiften uppfattade jag att definitioner och fina förklaringar var det som bevisade att man kunde ett ämne. Det stör mig något fruktansvärt att betoning läggs just på detta, en sorts fasad av kunksap. Detta är inte något som bara finns här i Australien, det har följt med hela skolgången och kommer antagligen fortsätta hela livet ut. Det är klart att alla vill vara så smarta och bra människor som möjligt och därför putsar sin fasad emellanåt, men hur långt ska det gå? På ett universitet eller skola måste det väl vara meningen att fasaden av kunskap ska vara minimal. Det ultimata målet måste ju vara att folk ska lära sig för att de vill bli bättre och verkligen förstå, inte bara lära sig saker utantill.

Det händer ofta att skriftliga uppgifter med ”bra” betyg lyfts fram som exempel. Det citeras vilt och fina och välstrukturerade meningar blir upplästa. Än så länge är det ok, problemet för mig blir när jag sen diskuterar med de personerna, som fick det ”bra” betyget, eller tänker tillbaka på vad de tillförde ämnet. Det är inte sällan som de inte har hajat sammanhanget i ämnet. De kan vad saker och ting står för, men inte vad den egentliga meningen är. Fokuseringen ligger på en fin förklaring istället för förståelse. Dessa människor är alltså, enligt betygsystemet, de bästa människorna och de som verkligen behärskar ämnet. Något som verkligen blir vridet i det långa loppet.

Nu undrar ni säkert hur det gick för min uppgift… Det gick bra, och det är just därför som jag skriver detta. Min inlämning var, enligt min mening, inte värd ett så högt betyg. Även fast jag fokuserade på att skriva mina tankar var strukturen för stram. Den lämnade lite utrymme till utmaning och utforskning av vad vi skulle lära oss. Det blev istället en inriktning på definitioner och fina meningar. En fasad av inlärning.

Är det någon som känner igen sig? Eller någon som tycker jag är helt ute och cyklar, kommentera och förklara. Jag vill veta och förstå :-)!

ja-o-stephan-2.jpg
Grattis Mia (min kusin som fyllde år igår)!

När jag pratade med henne förstod jag att saknaden av Brevik fortfarande finns där. Skönt att komma hem i sommar så jag kan ut och härja lite i år igen. Det är ganska häftigt att man kan vilja dit år ut och år in. Jag kan nog inte sätta finger på exakt vad det är som drar så mycket, men nåt är det. Antar att det är människorna, kompisarna och utvecklingen man vill se, men det stämmer inte helt heller. Jag vill inte ha det exakt som föregående år, jag vill se nåt nytt men ändå inte. Man är alltid lika orolig när det är dags för en ny sommar. Kommer det var lika roligt och utmanande i år? Försvinner alla gamla kompisar och är det många nya som kommer… Förra året var det skönt när man hade en klar roll, i år blir jag det jag får vara 🙂 Inte för att det är dåligt, men det blir andra grejer att tänka på, jag har inte samma trygghet i arbetsuppgifterna och ”rollen”. I vilket fall ser jag fram emot att träffa polare, gamla deltagare som nu är ledare (jäkligt bra sådana också!) och gamla konfare som är seniorer nu. Det är så mycket som drar, kände det speciellt i helgen när jag visste att det var ledarträning. Känner väl också att det börjar närmasig slutet på min Brevikskarriär. Har inte kännt så förut, men nu är jag inte direkt ensam Wallbergare på Brevik men absolut äldst… Ska dock bli skitkul att få hänga med Petter och Mia, de kommer rocka lägret i år! Tillsammans med Majsan blir det ett bra gäng i programgruppen.

Märkligt vad man kan skriva långt när man egentligen har annat att göra. Har en övningstenta om 45 min och det är nog dags att förbereda sig för den. Är inte så illa som det låter, men hade kunnat vara bra mycket bättre 🙂

Bilden är på mig och Stephan, en ”Brevikstysk” som alltid är på bra humör. Tyvärr kommer han inte i år, men han och hans brorsa (som jag egentligen har mer kontakt med) snurrar ändå runt i Sverige i sommar. Förhoppningsvis hinner jag med att träffa dem då.

Nu är arbetet klart! Det är så skönt att kunna lämna in det imorgon. Blev faktiskt lite bättre än vad jag trodde, dock är det ganska luddigt fortfarande. Det sägs att folk lämnar in de här till framtida jobb, men det kan inte vara möjligt. Skapligt larvigt det skulle se ut. ”During todays lecture Dr Ling talked about…” Hur många har somnat redan? Så kul är det och jag tror inte att PR människor är de med mest tålamod i samhället. Får se hur det går, har ju inte direkt följt mallen…

Hade även en sista presentation i PR-kursen. Det gick riktigt bra tycker jag. Jag har haft problem att hitta glädjen och känslan i att presentera på sistone. Det har kännts som jag bara står och rapar upp fakta. Så det var gött att avsluta med en bra presentation. Roligt folk att jobba med också, det gör sitt antar jag…

Idag hade jag en sån där ”lycklig-tillfälle” igen. Körde hem från skolan i bilen (hitta gärna på nåt smeknamn!) och lyssnade på nån blandning mellan jazz och rock. Jim hade lämnat en skiva i bilen och den spelades högt kan jag säga. Det kändes bara så skönt.

Här är en bild från Anns fest i lördags. Folket på bilden är en skön blandning. Orkar inte skriva ner det, men skicka gärna in förslag på vilka ni tror de är!

fest-hos-ann.jpg

Varför är det så att när man väl sitter framför datorn så vet man inte vad att skriva? Igår hade jag massor att säga kändes det som, men när man väl sitter här blir det tomt i skallen. Får gå igenom lite vad som har hänt här senaste tiden, så kan idéerna kanske överaska mig…

Var på födelsedagsfest hos Ann igår. Det var folk från lite olika ställen där som gjorde att det blev en skön stämning. Just det! Nu kom en idé… Tro bara inte att det är något alldeles extra nu, när jag snackat upp det. Har flyttat in en ny kille i huset. En irländare som jobbar på ett rekryteringsföretag i Perth. Igår innan festen satt jag, Cal (irländaren) och Jim på uteplatsen och snackade loss. Det var så jäkla nice! Cal verkar vara en riktig bra och stabil kille. I slutet satt de och lirade gura för fulla muggar och jag bara njöt. Det är svårt att beskriva såna stunder i ord, men jag kände mig bara så glad. Tråkigt bara att Jim flyttar, han drar till Rottnest Island, turistön nummer 1, för att jobba i 6-8 månader. Kom bra överens med honom. Det positiva med flytten är att jag kan åka till Rottnest när jag vill och slagga hos honom. Tydligen är ön helt underbar så det blir definitivt ett besök där inom kort! Jag kan även glädjas över att få låna hans bil när han jobbar där! Grymt schyst av honom, allt blir så smidigare med en bil. Det är ett monster till bil, inte lika kraftfull som en Renault 5 kanske, men ändå. Har ni hört talas om Daewoo? Det är i alla fall en sån, modellen heter charade tror jag. Den är i alla fall charmig samt utrustad med en fet stereo, så jag kan inte vara annat än lycklig! Bilder kommer (Känns som jag har sagt det i några inlägg nu, men de kommer, lovar)!

Nu har jag tapat bort mig i skrivandet lite, vet inte riktigt var jag började eller hur jag tänkte sluta, men nu passar det ganska bra tycker jag. Det är ju trots allt en blogg, och bloggar ska ju inte vara långa noveller. Får skriva lite kortare och oftare istället.

Fridens

Idag har jag hunnit med en hel del. Åkte tidigt till skolan för att lämna in min första hemtanta, tror att det gick bra. Vi skulle leverera ett svar till ett företag som hade problem med aktivister inom chokladbranschen. Låter lite flummigt kan jag tänka mig, men jag orkar inte förklara djupare just nu 🙂 Efter det skickade jag lite brev, ett till försäkringsbolaget och ett till Liz och Neil (de jag bodde hos i början). Kände att jag inte har inte tackat dem tillräckligt, så de får nu en påse bilar och en påse djungelvrål. Vad skulle man göra utan Ikea…

På jobbet har jag och Mattias nu rensat uppe på loftet. De är löjligt härligt när man organiserar och frigör lite plats. Ibland är det lätt att vara nöjd:-)

Laddar nu för Mildura med att försöka hinna med lite plugg. Går väl inte kanon, men jag närmar mig. Ibland blir det bara stillestånd i skallen när jag ska skriva, men då kan man ju alltid läsa lite istället:-)

Hade föresten kul på festen i lördags. Var bra med drag där. Slutade med att jag sov över hos några polare, tyvärr glömde jag ta kort. Blir bakläxa till nästa gång…

Åkte skoter igen idag… Kan inte komma över hur skönt det är att inte vara beroende av andra/kollektivtrafiken längre. Mer skotrar till folket!